Mitt livs äventyr!

Mitt livs äventyr!

Om bloggen

Jag vill att hela mitt liv ska vara ett äventyr. I den här bloggen delar jag med mig om saker som jag gör för att få vardagen till att bli mer som ett enda stort äventyr.

Äga eller hyra?

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Tue, November 25, 2014 10:30:24
Den stora frågan, speciellt i storstaden, är ju boendefrågan. Bland annat frågar man sig, ska jag hyra eller äga en lägenhet? Vad är risken med att äga en bostad? Vad är fördelen?

Jag har tittat lite på data för att äga en bostad (lägenhet) i Stockholm och kommit fram till följande.

Sedan 2005 har man haft en genomsnittlig avkastning på 8,12%, dvs hade du köpt en lägenhet för 1 000 000 kr i början av 2005 hade den idag varit värd 2 293 800 kr, dvs en absolut avkastning på 130,55 %.

Man kan argumentera att det i så fall också är stor risk med att köpa en lägenhet. Det ska man ha med sig att det är och det är också lite av orsaken till att risk premien är så hög. (Notera att detta inte är inflationsjusterat men vi har ju inte haft speciellt hög inflation i Sverige dom senaste 10 åren).

Den månatliga avkastningen har varit 0,74% med en standardavvikelse på 2,19%. Genom att räkna ut ett 95% konfidensintervall finner man att med 95% av utfallen kommer kommande månads avkastning ligga mellan 0,40% och 1,08%.

Underliggande data är taget från Valueguards Nasdaq OMX Valueguard-KTH Housing Index

Historiskt sett kan man ju alltid säga att det har varit bra att äga sitt boende men hur ser det då ut idag? Man kan ju inte alltid räkna med att priserna stiger. Vad skulle hända om man köpte en lägenhet idag och priserna föll?

Antag att priserna faller med 5% från dagens nivå under ett år. Om du då har köpt en lägenhet för 2 miljoner med ett kapitalkrav på 15% så innebär det att din avkastning blir -41,67% dvs en ganska dålig investering. Hur mycket kan priserna falla för att du ska förlora ditt kapital helt? Svaret på det är 12% för din 2 miljonerslägenhet.

Antag att du istället har köpt en lägenhet för 5 miljoner och priserna faller med 5%. Då blir avkastningen endast -16,67% och priserna kan falla hela 30% för att ditt kapital helt ska raderas.








  • Comments(1)//blogg.yings.se/#post645

All time high

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Sun, January 12, 2014 12:00:20

Detta ska ju inte bara bli en blogg om film så jag passar på att skriva lite om ett annat intressant ämne. Finans.

I slutet av förra veckan så rapporterades det om att börsen var på väg att nå sin högsta nivå någonsin. Egentligen så borde det ju vara en bra nyhet men med tanke på omständigheterna så ska man nog tänka en gång till.

Varför då?

Jag skulle säga att det är allmänt känt att börsen går i cykler, cykler som påverkas av konjunkturen och som då alltså är cykliska. Varifrån kommer dessa cykler? Ja, kanske främst från vår egen okunskap och glömska. En cykel är det antal år det tar för en åtgärd sedan förra orostiden att slå igenom och skapa ännu en ny orostid i finans- och världsekonomin. Sen är det ju svårt att säga hur mycket denna kommer att slå igenom, ibland blir det bara lite isolerat och ibland påverkas alla länder av dess effekter.

Det är svår att inte låta som en domedagsprofet när man pratar om detta men det är inte så svårt att se tecknen. Titta på nedanstående graf, den beskriver OMX Stockholm Index.

Första gången vi nådde all time high på börsen var straxt innan IT-bubblan som byggdes upp fram till 2000-talet. Orsakerna bakom it-bubblan är kanske inte verkan av finansiella åtgärder, men den berodde mycket på problem inom den finansiella sektorn.

Efter att it-bubblan sprack sattes ett antal åtgärder in för att få igång ekonomin igen. Det vanligaste makroekonomiska verktyget är ju det som Yngves alltid viftar med, reporäntan. Man sänker räntan för att göra det möjligt att konsumera, vilket i sin tur bygger upp lånebubblan, som är nästa stora kris på tur.

Mellan lånebubblan och idag har vi även en liten (eller ja kanske inte en så liten) kris som gått under namnet euro-krisen. Kanske främst för att den har berott på länder i EU som ingått i EMU som inte riktigt har skött sina statsfinanser, eller snarare lån. Så egentligen skulle man kunna se dom som lite efterspel på den tidigare lånebubblan som kanske mer berodde på banker och privatpersoners lätthet att låna pengar.

Det intressanta med dessa två kriser är att det nästan exat är 7 år mellan dom, 2000 och 2007. Idag är vi på 2014 och tittar man på grafen ovan så känner man lätt igen mönstret.

Skeptiskt tänkande säger ju dock att, nåja, kanske två gånger inte är tillräckligt för att ge ett hållande mönster. Om vi tittar längre bak i tiden så hittar vi ganska snart en annan kris. I Sverige under 1990-1994 så hade vi ju faktiskt en finanskris som berodde på avskaffande av kreditmarknadsregler på bostadsmarknaden. Den drabbade gemene man genom att räntorna sköt i höjden och bostadspriser föll. Om räntor kan jag nog skriva en hel del så det får bli en annan gång.

Är det då verkligen så mörkt som det ser ut? Nja, genom att bara titta på en graf så kan man ju säga mycket, men det talar ju inte om allt. Ett annat sätt att se på grafen är att använda sig lite av kvasivetenskapen teknisk analys.

Här ser man att man får vad dom kallar en kil och enligt den tekniska analysen så betyder det att om kursen bryter igenom den övre vågräta linjen så betyder det att serien kommer fortsätta uppåt och stiga ännu mer. (Märk att jag nu pratar om en godtycklig serie, för jag vill inte påstå att så är fallet för OMX Index). Detta ger ju i alla fall lite belägg för att vi inte kommer kastas in i 2-3 år av mörker.

Som slutsats så tänker jag erkänna att jag själv ser lite negativt på 2014 ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi kommer för eller senare springa in i någon form av finanskris, frågan är bara hur stor den blir, när den kommer och hur länge den kommer vara.





  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post625

Skuldkrisen

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Tue, September 27, 2011 22:21:35

'How did this "Mr Bond" become so much more powerful that the Mr Bond created by Ian Fleming?'
Det är ju mycket prat om dagens skuldkris i medierna nu för tiden och det som det pratas mest är dom Europeiska länderna kring medelhavet och deras finansiella situationer. I spetsen på dessa står Grekland som har varit i blåsväder sedan i våras, men egentligen så startade ju deras problem långt innan dom ansökte om medlemskap i EMU. Det är bara först nu som problemen börjar komma upp till ytan efter åratal av att ha använt tekniken att bokstavligen talat sopad dom under mattan.

Det som jag funderat lite på är vad dom menar med att greklands räntor går upp och varför alla andra påverkas så mycket av att grekland "ställer in sina betalningar" som det heter i medierna. För att förstå detta så krävs först lite historisk bakgrund.

Obligationens bakgrund
Som så mycket annat här i världen så är obligationen en uppfinning som gjorts i samband med att vi människor försökt ta livet av varandra, dvs krig. Obligationer uppstod i Italien under renässansen då staten var i stort behov av kapital. På den här tiden så var kyrkan en stor del i samhället och det var enligt bibeln förbjudet att bedriva ocker, det vill säga, låna ut pengar mot ränta. Dock så förstod dom som styrde att man inte skulle kunna låna pengar av befolkningen utan att ge något tillbaka (utan uppror förstås) så man införde obligatoriska lån från gott ställda medborgare i utbyte mot att betala skatt etc. och för detta fick sedan långivarna en viss fast ränta. Tekniskt sett så var detta inte samma sak som att bedriva ocker eftersom lånen var obligatoriska och räntan kunde ses som en slags kompensation för kostnaden för den framtvingade investeringen.

Idag används fortfarande obligationer till att finansiera statsapparater och även vissa företag ger ut obligationer. Vanligast är obligationer med löptider på 5 eller 10 år när det gället statspapper. Hur funkar då obligationer?

En obligation är ett lån av en fast summa pengar (eller räntebärande skuldebrev som det så fint heter) till staten, en kommun, ett hypoteksinstitut eller ett större företag. Själva obligationen består av ett nominellt värde (face value) som är själva summan som låntagaren har lånat, tillsammans med ett antal periodiska utbetalningar, kuponger, från låntagaren. En obligation som har kupongutbetalningar kallas för kupongobligation, medans en obligation som endast har ett nominellt värde som betalas ut vid löptidens slut kallas för nollkupong.

För att göra det enkelt så kan man ta ett exempel. Antag att man har en statsobligation med löptiden 10 år och som betalar ut kuponger en gång i halvåret. Om det nominella värdet på obligationen är 100.000 kr och varje kupong ger 1.500 kr. Då kan man räkna ut vad kupongräntan är, vilket är kupongens värde genom det nominella beloppet. Vår obligation har alltså en kupongränta på 1,5%. Obligatoinens avkastning får man genom att dividera kupongens värde genom priset på obligationen.

Vad är då priset på obligationen? Antag att du äger ovanstående obligation straxt efter att den delats ut och jag erbjuder mig att köpa den för det nominella värdet 100.000 (vilket vi för enkelhetens skull antar att du betalat för obligationen). Skulle det vara en bra affär för dig? Hur värderar man en obligation? Det visar sig att man för att värdera en obligation måste ta hänsyn till dom framtida betalningarna, dvs kupongerna, och diskontera dessa till nutida värde. Summan av det nominella värdet och dom diskonterade kupongvärderna bildar obligationens pris.

Vem köper obligationer?
Obligationer och då specielt statsobligationer anses som väldigt säkra investeringar då statsapparater oftast har möjligheter att betala ut dom förväntade kupongerna. Så om någon som vill behålla sina pengar och samtidigt få en stadig ränta på dem köper oftast obligationer.

Hur påverkar då obligationens värde, räntan i Europa?
Antag att Grekland har gett ut obligationer med nominella värden på 100.000 kr med kupongräntan 1,5% och antag vidare att obligationens nuvarande värdering är på 105.000 kr. Det innebär att avkastningen för en sådan investering är 1.500/105.000 = 0,0143 dvs 1,43%. Om nu något skulle hända med statsfinanserna, till exempel att man skulle upptäcka att Greklands skulder är mycket större än vad som tidigare visats så skulle investerare plötsligt börja frukta att Grekland kanske inte kan betala sina kuponger som dom ska, och med det så skulle priset på obligationerna sjunka allt eftersom nervösa investera sålde av sina innehav. Dom som köper obligationerna skulle endast köpa dom vid en prisnivå så låg så att räntan kompenserar dom för den ökade risken det innebär att inneha obligationen. Låt oss säga att man kan köpa obligationen till ett värde av 80.000 kr istället. Den person som gjort ett sådan köp får ju då kupongräntan 1.500/80.000 = 0,0188, dvs 1,88%.

Detta innebär att räntorna i landet också följer med kupongräntorna dvs stiger med 0,45 punkter och pensioner som är investerade i obligationer sjunker i värde med hela 22% (från 105.000 till 80.000).

När sedan andra länder har köpt obligationer av landet i fråga och även privata pensionsföretag har investerat i dessa papper så påverkar en sådan kris även räntor i övriga länder och krisen växer utanför landets gränser.

Det talas i dagarna om att man vill skapa en brandgata kring Grekland för att förhinda att en eventuell betalningsinställning ska sprida sig genom resten av Europa. Hur man har tänkt göra detta är jag inte helt insatt i, men jag kan tänka mig att det kan innebära att man dels låter grekland få slippa lite av sina skulder samtidigt som man försöker kompensera eventuella effekter av obligationernas fall. Hur det kommer fungera återstår ju att se.

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post566

Slå index...

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Tue, December 22, 2009 10:52:17
Ska man slå index så ska man göra det rejält...

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post424

Finanskrisens spår

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Sat, May 16, 2009 20:29:13

Jag har börjat läsa boken "En perfekt storm". Köpte den från bokus för några veckor och tror den kan vara ganska intressant att läsa. Den handlar om finanskrisen som vi nu upplever och bakgrunden till denna. I början av boken gör författaren följande beskrivning för att man ska förstå hur mycket pengar det handlar om.

En miljard är en etta med nio nollor, alltså 1000 miljoner.

För en miljard sekunder sedan blev Leonid Brezjnev ledare för Sovjetunionen, som stod på toppen av dess makt.

För en miljard minuter sedan författades Johannes evangelium om Jesus.

För en miljard timmar sedan började språket utvecklas.

För en miljard dagar sedan började människans förfader att gå upprätt.

För en miljard år sedan började flercelligt liv uppstå på jorden.

En miljard dollar är vad världens aktiemarknad förlorade var 17:e minut år 2008 och vad USA's president Barack Obama gör av med på en halvtimmes statlig krisbekämpning.

Detta gör det ju lite lättare att sätta i perspektiv. Det är ju egentligen ganska galet hur mycket det är som försvinner under denna kris.

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post350

Räntesänkningar

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Thu, December 04, 2008 21:01:44

Jaha, så var det dags att sänka räntan den här gången då... Stefan Ingves må vara duktig på vad han gör men jag känner fortfarande inte som att man har något förtroende för dem. Det känns som att dom hela tiden gör ändringar i efterhand, det lär ju inte vara så svårt att göra det. Man tycker ju att dom borde på något sätt göra lite analyser om framtiden. Just nu verkar dom ju bara styra efter hur vägen ser ut bakom dem.

Deras största misstag var nog när dom höjde räntan med 0.5% straxt innan finanskrisen slog igenom ordentligt. Det andra misstaget var sedan att inte rätta till det misstaget utan, tvärt emot vad de flesta analytiker sade, fortsätta att vidhålla att den höjningen var befogad. Ryktet sa redan då att det hade varit jämnt läge i förhandlingarna i fall höjningen skulle genomföras, vilket innebär att det fanns befogenheter för att en höjningn inte var rätt i det läget.

Vad hände sedan? Hela ekonomin bara tvärbromsade och saker började falla ihop. Nu hoppas man ju att den idag så drastiska sänkningen kan förmå ekonomierna att våga satsa lite igen. Tyvärr så har ju saker redan skett som inte kan återställas med bara en enkel sänkning.

För den lilla medelmänniskan dock så är ju sänkningen välkommen. Bolånens räntor sjönk med mellan 1-1.5% vilket gör mellan 15000-22500 per år på 1,5 miljoner. Dvs 1250-1875 kr/månad.

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post239

Subprime

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Wed, October 15, 2008 00:25:27

Vad är egentligen ett subprime-lån?

Det är väl få som lyckats undgå det nya modeordet "Subprime" och "Subprime-lån" som det talas om mycket i vår pågående finanskris men kanske ännu färre som verkligen vet vad det egentligen innebär. Jag tog tag i saken och efter lite efterforskningar kommer här en kort förklaring.

Det finns egentligen många förklaringar bakom termen subprime. Ett subprime-lån är i grund och botten ett lån som är utställt till någon vars kreditvärdighet inte är riktigt lika hög som reglerna säger, dvs risken banken tar för att låna ut pengar till någon sådan person är högre än i normala fall. Det kan vara personer som har en bakgrund rörande brottslighet med lån, personer som tidigare har varit i konkurssammanhang eller personer med begränsad kredit-erfarenheter. Generellt så är det personer som har en kreditvärdighet under en viss nivå (Nivåer som sätts upp bland långivande banker, FICO-poäng under 660)

Ordet subprime refererar till en säkerhet för vilken en återbetalning över den lägsta utlåningsräntan (prime rate) fås, även kallat C-papper. Det refererar också till banklån som tas på fastigheter som inte kan säljas på den primära marknaden (primary market), lån på vissa typer av investeringsfastigheter (hus som inte ännu är byggda till exempel).

Subprimelån behöver dock inte bara vara fastighetslån utan kan täcka alla tänkbara typer av lån så som billån och kreditlån.

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post218

Finanskrisen, en lathund

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Tue, October 07, 2008 22:31:50

Nu när finanskrisen är ett faktum kommer här en kort sammanfattning om hur den uppstod.

1. Bubblan pumpas upp
Under högkonjunkturen, som nu håller på att mattas av, gjorde företagen stora vinster. Det blev gott om pengar som kreditgivare ville låna ut för att kunna tjäna ännu mer pengar. Samtidigt tycktes bostadsmarknaden under 2000-talets första år stabil med stadigt stigande priser. Kreditgivare i USA vände sig då till en ny målgrupp genom att erbjuda relativt fattiga hushåll att låna till husköp. Låntagarna lockades med inledningsvis mycket fördelaktiga villkor. Lånen kom att kallas subprime-lån.

2. Husägare i ränteknipa
Under 2006 började många låntagare få svårt att betala räntor och amorteringar när villkoren skärptes. Samtidigt hade ekonomin i stort bromsat in. Luften började gå ur bostadsmarknaden och priserna sjönk. Folk som inte hade råd med lånen tvingades sälja sina hus till ett lägre pris än de hade köpt för. Istället för vinster i form av ränteintäkter satt banker och bolåneinstitut plötsligt med förluster. Pengarna de lånat ut skulle aldrig komma tillbaka.

3. Finansviruset sprids över världen
Vad som började som en skälvning på den amerikanska bostadsmarknaden fortplantade sig med hisnande fart över världen. Bolåneinstituten hade nämligen sålt vidare en stor del av fordringarna på subprimelånen som värdepapper till banker och andra aktörer på finansmarknaderna, även utanför USA. Köparna, som sett fram emot framtida vinster, satt plötsligt istället med förluster. Raset på den amerikanska bostadsmarknaden var därför plågsamt kännbart i hela världsekonomin.

4. Jättarna börjar vackla
Sommaren 2007 kom de första tecknen på att en riktigt allvarlig finanskris var i antågande. Investmentbanken Bear Stearns flaggade i juli för stora förluster. I augusti kom ett liknande nödrop från den franska banken BNP Paribas. Samtidigt varnade USA:s centralbank för att subprimekrisen kunde kosta motsvarande 600 miljarder kronor. Centralbankerna i många länder satte in akuta åtgärder, som att pumpa in mer pengar i det finansiella systemet och sänka styrräntorna. I USA lanserade president Bush ett stödprogram för de husägare som hamnat i knipa. I Storbritannien gick man så långt som att förstatliga den havererade banken Northern Rock.

5. En ödesdiger växelverkan
Finanskrisen och lågkonjunkturen har förstärkt varandra i en olycklig växelverkan. Banker och andra finansföretag hänger ihop med varandra och med andra delar av ekonomin i ett komplicerat nät av skulder, lån och återförsäkringar. Stora förluster i finanssektorn ger dyrare lån som ger mindre investeringar, lägre vinster, lägre sysselsättning, lägre konsumtion. Konkurser och arbetslöshet slår tillbaka mot finanssektorn när låntagare inte klarar att betala räntorna. Den nedåtgående spiralen får ytterligare fart när osäkerheten sprids till börsen och aktiekurserna dyker.

6. Krascher och panikåtgärder
Anrika finansföretag som ansetts orubbliga har fortsatt falla som dominobrickor under 2008. Regeringar och centralbanker gör brandkårsutryckningar för att upprätthålla förtroendet för bankväsendet. I början på september i år gick USA:s centralbank in och räddade bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac, båda på ruinens brant. Banken Lehman Brothers däremot vädjade förgäves och tvingades den 15 september att ansöka om konkurs. Och dagarna därefter gick ännu en gigant ner på knä: det amerikanska försäkringsbolaget AIG med verksamhet i över 100 länder. Effekterna av en konkurs i AIG bedömdes som alltför farliga och USA:s centralbank har gått in som livräddare.

7. Skalven når Sverige
Sverige är inte oberört av finanskrisen. Vårt beroende av omvärlden är stort. När finansoron och lågkonjunkturen med gemensamma krafter drar ner konjunkturen i USA och Euroländerna får det tydliga negativa effekter på vår ekonomi. Det har också uppdagats att exempelvis svenska Swedbank haft affärer med Lehman Brothers och direkt lider skada av kraschen där. Överlag har det blivit dyrare att låna pengar i Sverige som en följd av osäkerheten på finansmarknaden. Höjd ränta är ett sätt för bankerna att försäkra sig mot ökad risk. Sedan 2005 har lån blivit dubbelt så dyra i Sverige. Samtidigt har bankerna lånat ut allt större del av köpeskillingen och sänkt kraven på kontantinsatser vid bostadsaffärer. Konsekvensen blir att många svenskar har dragit på sig större lån som dessutom blivit dyrare. I det läget kan arbetslöshet bli ett dråpslag för hushållets ekonomi. När bostadspriserna nu stannar av eller till och med sjunker, riskerar den som måste sälja att göra en förlust som blir svår att göra sig av med. Scenariet påminner om bank- och bostadskrisen i början på 1990-talet.

Källa: DN

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post216

Misskötselns pris

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Wed, January 30, 2008 10:32:11

Förr eller senare kommer notan. Det obehagliga ögonblicket kan skjutas upp - men inte hur länge som helst. USA får nu betala priset för tidigare excesser.

Ekonomen Fred Bergstens varning till det amerikanska representanthuset i början av december i fjol kan bli kuslig verklighet: "USA kan få betala dyrt, i käftarna på en finansiell kris och möjlig recession, för att ha levt så långt över sina tillgångar och därför blivit beroende av stora kapitalinflöden från resten av världen."

Sedan i somras har den amerikanska bolånekrisen och dess spridningseffekter till världens kredit- och aktiemarknader varit i fokus. Högrisklån till mindre bemedlade amerikaner, så kallade subprimelån, utgick från att huspriserna skulle fortsätta att raka i höjden. När priserna inte längre steg, och till och med föll på sina håll, samtidigt som räntorna steg brakade systemet ihop.

Ytterst handlar det om en släpphänt kreditgivning och dålig tillsyn av finansmarknaderna. Paralleller kan dras till den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. Även där fanns inslag av ett osunt risktagande - vilda fastighetsaffärer slutade i finansiella krascher.

Att problemen på den amerikanska bolånemarknaden sedan kunde ge finansiella chockvågor världen över berodde delvis på brister i nya kreditinstrument. Långivarna finansierade sin verksamhet genom att ge ut obligationer med bostadslånen som säkerhet. De paketerades om i nya finansiella produkter, där köparens kunskap om kreditvärdigheten ofta var bristfällig.

Ännu vet vi inte var alla kreditförluster kommer att dyka upp - totalt kanske uppemot 500 miljarder dollar. Det har lett till en enorm misstro - vem kan man lita på? De som lånar ut pengar vill därför ha mer betalt i form av högre räntor.

Den långa perioden av extremt låga räntor blåste upp bubblan på bostadsmarknaden. Marknaderna badade i pengar. Det blev alldeles för billigt att låna - till vad som helst. Räntefesten fick deltagarna att tappa omdömet.

Men orsakerna till haveriet på bolånemarknaden kan sökas på fler håll. Det kan kopplas till ett av de fundamentala problemen i den amerikanska ekonomin - de så kallade tvillingunderskotten. Sedan lång tid tillbaka har amerikanerna levt över sina tillgångar och förbrukat mer än vad de producerat. Det återspeglar sig i underskotten i affärerna med utlandet, bytesbalansen, och i statsfinanserna.

Det gigantiska bytesbalansunderskottet har finansierats med enorma kapitalinflöden utifrån, till stor del från snabbväxande länder i Asien och från oljeländer. Det kommuniststyrda Kina har varit storköpare av amerikanska statspapper. De enorma kapitalströmmarna in i USA jagade avkastning - något som bidrog till att den riskfyllda subprimemarknaden tog skruv.

Kommer nu länder i Asien och Mellanöstern att vilja fortsätta finansiera det amerikanska bytesbalansunderskottet, det vill säga de amerikanska konsumenternas överkonsumtion?

Bolånekrisen kan allvarligt ha skadat den stabila relation som länge rått mellan sparare i dessa länder och de amerikanska hushållen.

Om den amerikanska centralbanken sänker sin styrränta ned till riktigt låga nivåer, klart lägre än på andra håll, kan det bli svårare att locka utländskt kapital till USA. Blir då också det dollarfall som pågått under en längre tid snabbt brantare - då kan det skrämma många från att investera i dollartillgångar. Om dessutom synen på USA:s långsiktiga tillväxtförmåga blir mer negativ, blir det än värre.

Vill det sig riktigt illa utlöses det skräckscenario som ekonomerna varnat för i många år - USA kraschar och drar med sig resten av världen ned i en djup lågkonjunktur. Vägen bort från underskottsträsket kan bli lång och svår. De senaste årens dollarfall har gynnat den amerikanska exporten och hjälper en bit för att minska underskottet. Men i grunden handlar det om att de amerikanska hushållen måste öka sitt sparande, som är nära noll.

Men att öka sparandet i nuläget är knappast rätt medicin - när ekonomin kan vara på väg mot recession. Då heter räddningen högre konsumtion.

Federal Reserve, med Ben Bernanke i spetsen, kan stå inför en av sina svåraste prövningar någonsin.

Orginalartikeln

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post122

Tisdag 11 september

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Tue, September 11, 2007 20:16:51

Di LEDARE TISDAG 11/9

Skräckslagna bankmän avgör världsekonomin Kreditfrossan hos världens banker vill inte släppa. De sparsamma nyheter som släpps från banksystemet är inte positiva.

Huvudproblemet tycks vara att kön av kortfristiga låntagare blir allt längre när bankledningar ger order om hårdare granskning och tuffare villkor. Skulder på närmare 800 miljarder kronor ska refinansieras bara i London den närmaste veckan.

I går fick marknaderna på nytt skrämselhicka.

Ytterst handlar det om att hantera följderna av den förre amerikanske centralbankschefen Alan Greenspans kreditlättnad efter den stora it-bubblan, då räntan sänktes till rekordlåga nivåer. Sparfonder, försäkringsfonder och försäkringsbolag började använda sina billiga pengar till att köpa värdepapper i världens till synes stabilaste ekonomi, USA.

Kina använde sitt gigantiska betalningsöverskott på ungefär samma sätt.

Vi fick den bästa av världsekonomier, med låga räntor och höga företagsvinster. I den världen fanns det enorma hävstångseffekter för dem som vågade använda billiga lån till att finansiera köp av tillgångar med hög avkastning.

Problemet blev att så många djärva spekulanter tjänade så stora pengar att alla ville vara med och dansa kring guldkalven.

Konkurrensen drev ned de så kallade riskpremierna. Aktörerna handlade mer och mer som om risk inte längre existerade. Många varnade, men de försiktiga fick bara redovisa sämre resultat.

Valet mellan att riskera att konkurreras ut snabbt eller att dö på lång sikt kan te sig enkelt på en kortsiktig marknad.

Bankkunderna ville finansiera om sina tidigare lån för att dra nytta av de billiga pengarna och bankernas verksamhet växte. Samtidigt utvecklades olika typer av långivare. De gamla bankerna tuffade på ungefär som förut medan investmentbankerna ägnade sig åt att ”omsätta” lån, det vill säga ge lån som de sedan snabbt sålde vidare.

En ny typ av kreditaktörer ägnade sig åt att paketera om lånerisker av olika sorter, paket som bedömdes av de så kallade ratinginstituten. Dessa paket köptes i sin tur av hedgefonder, kinesiska banker och andra som ville ha hög avkastning.

Efter några år började Alan Greenspan höja räntorna igen, varvid bankerna i USA snabbt fick mindre att göra eftersom ingen längre ville byta tidigare billiga lån mot nya dyrare.

Lösningen på detta problem blev att agera djärvare. Dels accepterade bankerna fattigare låntagare på bolånemarknaden, dels belånade man hus till större andel av marknadsvärdet. Det är detta unga fenomen som kallas sub prime. Festen kunde fortsätta i några år.

Kanske är den över nu. Kanske kommer ”sub prime” i hävderna att framstå som ett begränsat fenomen som fick en hel överspekulerad kreditvärld i gungning. Det beror på vad som händer just nu i världens stora banker.

Vem sitter med Svarte Petter? Hur ska förlusterna skrivas av? Hur ska man få i gång låneverksamheten igen?

Man kunde tro att det främst är köparna av ompaketerade kreditrisker från olika sektorer som sitter med riskerna. Men problemet är, precis som i tidigare finanskriser, att de djärvaste risktagarna inte agerat med egna pengar utan med medel som de fått låna kortsiktigt av någon bank.

Det finns banker som avtalat om att fortsätta att finansiera sådana aktörer i perioder av marknadsoro. Stora sparfonder sitter med liknande problem.

Vad händer när den första riktigt stora hedgefonden eller det första stora riskkapitalbolaget går över styr? Vilka banker och sparfonder dras då in?

Hur ska förlusterna snabbt rensas ur systemet? Att chefer i stora bank koncerner träffats och diskuterat detta de senaste dagarna visar hur allvarligt problemet är. Risken är att en del av konkurrenterna smyger med förluster och bara gör pinan längre och värre.

Den kortsiktiga utlåningen måste helt enkelt komma i gång. Det är avsevärda belopp som behöver omsättas i London och New York den närmaste tiden. Om kreditmarknaden inte fungerar kommer underliggande värden att falla ytterligare på allt från fastigheter till aktier. Då kommer fler lån att klassas som dåliga.

De högt belånade kommer att framstå som förlorare medan de likvida kan grabba åt sig.

Så långt behöver det inte gå. Troligen kommer den goda världskonjunkturen att stötta beslutsfattarna tillräckligt mycket för att optimismen ska återvända. Men för vissa riskkapitalister, hedgefondsförvaltare och fastighetsinvesterare finns det ändå ingen väg tillbaka till sötebrödsdagarna ”Troligen kommer den goda världskonjunkturen att stötta beslutsfattarna tillräckligt mycket för att optimismen ska återvända.”

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post88