Mitt livs äventyr!

Mitt livs äventyr!

Om bloggen

Jag vill att hela mitt liv ska vara ett äventyr. I den här bloggen delar jag med mig om saker som jag gör för att få vardagen till att bli mer som ett enda stort äventyr.

Slumpat möte

DagblogPosted by Daniel Mon, April 06, 2009 21:57:48

I morses när jag var ute på min morgonprommenad sprang jag in i ett bekant ansikte. Inte vilket ansikte som helst utan Johanna som också är gammal Kvänumsbo som nu mera bor här uppe. Det visade sig att hon bor liksom ett stenkast ifrån mig och då pratar vi om ett riktigt stenkast, av en halvdåligt kastare.

Lite lustigt att världen är så liten som den är. Jag började fundera på hur vi träffades första gången på en studentbal. Visst, man visste ju ändå vem den andre var i och med att vi kom från samma ställe (mer eller mindre) men vi hade nog inte pratat så mycket med varandra innan dess.

På den tiden var jag lite småförtjust i en tjej som hette Veronica och som var två år yngre än mig. Av någon anledning blev jag övertalad att gå på en kompis till henne på deras studentbal. Detta var ju då någon som jag aldrig hade träffat förut så det kändes ju lite konstigt när vi möttes upp innan vid pressbyrån i Skara några timmar innan balen.

Konstigare blev det när det visade sig att det var min baldams pojkvän som körde oss i sin rostiga volvo 240 till förfesten, och som dessutom var med under förfesten (iklädd jeans och t-shirt) samt senare körde oss till balen. Väl där så hade ju mitt intresse för hela kvällen dragit bort men av någon anledning sprang jag på Johanna där inne som också hade sin studentbal.

Vi var båda två ganska ledsna på balen och bestämde oss för att springa ut och göra stan osäker. Det hela slutar med att vi står i en bar (eller ja om det nu kan kallas för bar) med stans alkisar och diverse stammisar, iklädda smoking och balklänning och sippar drinkar större delen av kvällen.

När vi så småningom återvände till balen fick jag reda på att hon som jag hade gått med tydligen blivit sur och gått hem (?!?) men jag lyckades aldrig klura ut om jag skulle ha dåligt samvete för det eller inte.

Hur som helst så var det inledningen till en ganska rolig vänskap men tyvärr så bröts den lite senare då vi båda flyttade iväg och sedan dess har jag inte hört så mycket av henne förrens idag.

Märkligt =)

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post320