Mitt livs äventyr!

Mitt livs äventyr!

Om bloggen

Jag vill att hela mitt liv ska vara ett äventyr. I den här bloggen delar jag med mig om saker som jag gör för att få vardagen till att bli mer som ett enda stort äventyr.

Skuldkrisen

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Tue, September 27, 2011 22:21:35

'How did this "Mr Bond" become so much more powerful that the Mr Bond created by Ian Fleming?'
Det är ju mycket prat om dagens skuldkris i medierna nu för tiden och det som det pratas mest är dom Europeiska länderna kring medelhavet och deras finansiella situationer. I spetsen på dessa står Grekland som har varit i blåsväder sedan i våras, men egentligen så startade ju deras problem långt innan dom ansökte om medlemskap i EMU. Det är bara först nu som problemen börjar komma upp till ytan efter åratal av att ha använt tekniken att bokstavligen talat sopad dom under mattan.

Det som jag funderat lite på är vad dom menar med att greklands räntor går upp och varför alla andra påverkas så mycket av att grekland "ställer in sina betalningar" som det heter i medierna. För att förstå detta så krävs först lite historisk bakgrund.

Obligationens bakgrund
Som så mycket annat här i världen så är obligationen en uppfinning som gjorts i samband med att vi människor försökt ta livet av varandra, dvs krig. Obligationer uppstod i Italien under renässansen då staten var i stort behov av kapital. På den här tiden så var kyrkan en stor del i samhället och det var enligt bibeln förbjudet att bedriva ocker, det vill säga, låna ut pengar mot ränta. Dock så förstod dom som styrde att man inte skulle kunna låna pengar av befolkningen utan att ge något tillbaka (utan uppror förstås) så man införde obligatoriska lån från gott ställda medborgare i utbyte mot att betala skatt etc. och för detta fick sedan långivarna en viss fast ränta. Tekniskt sett så var detta inte samma sak som att bedriva ocker eftersom lånen var obligatoriska och räntan kunde ses som en slags kompensation för kostnaden för den framtvingade investeringen.

Idag används fortfarande obligationer till att finansiera statsapparater och även vissa företag ger ut obligationer. Vanligast är obligationer med löptider på 5 eller 10 år när det gället statspapper. Hur funkar då obligationer?

En obligation är ett lån av en fast summa pengar (eller räntebärande skuldebrev som det så fint heter) till staten, en kommun, ett hypoteksinstitut eller ett större företag. Själva obligationen består av ett nominellt värde (face value) som är själva summan som låntagaren har lånat, tillsammans med ett antal periodiska utbetalningar, kuponger, från låntagaren. En obligation som har kupongutbetalningar kallas för kupongobligation, medans en obligation som endast har ett nominellt värde som betalas ut vid löptidens slut kallas för nollkupong.

För att göra det enkelt så kan man ta ett exempel. Antag att man har en statsobligation med löptiden 10 år och som betalar ut kuponger en gång i halvåret. Om det nominella värdet på obligationen är 100.000 kr och varje kupong ger 1.500 kr. Då kan man räkna ut vad kupongräntan är, vilket är kupongens värde genom det nominella beloppet. Vår obligation har alltså en kupongränta på 1,5%. Obligatoinens avkastning får man genom att dividera kupongens värde genom priset på obligationen.

Vad är då priset på obligationen? Antag att du äger ovanstående obligation straxt efter att den delats ut och jag erbjuder mig att köpa den för det nominella värdet 100.000 (vilket vi för enkelhetens skull antar att du betalat för obligationen). Skulle det vara en bra affär för dig? Hur värderar man en obligation? Det visar sig att man för att värdera en obligation måste ta hänsyn till dom framtida betalningarna, dvs kupongerna, och diskontera dessa till nutida värde. Summan av det nominella värdet och dom diskonterade kupongvärderna bildar obligationens pris.

Vem köper obligationer?
Obligationer och då specielt statsobligationer anses som väldigt säkra investeringar då statsapparater oftast har möjligheter att betala ut dom förväntade kupongerna. Så om någon som vill behålla sina pengar och samtidigt få en stadig ränta på dem köper oftast obligationer.

Hur påverkar då obligationens värde, räntan i Europa?
Antag att Grekland har gett ut obligationer med nominella värden på 100.000 kr med kupongräntan 1,5% och antag vidare att obligationens nuvarande värdering är på 105.000 kr. Det innebär att avkastningen för en sådan investering är 1.500/105.000 = 0,0143 dvs 1,43%. Om nu något skulle hända med statsfinanserna, till exempel att man skulle upptäcka att Greklands skulder är mycket större än vad som tidigare visats så skulle investerare plötsligt börja frukta att Grekland kanske inte kan betala sina kuponger som dom ska, och med det så skulle priset på obligationerna sjunka allt eftersom nervösa investera sålde av sina innehav. Dom som köper obligationerna skulle endast köpa dom vid en prisnivå så låg så att räntan kompenserar dom för den ökade risken det innebär att inneha obligationen. Låt oss säga att man kan köpa obligationen till ett värde av 80.000 kr istället. Den person som gjort ett sådan köp får ju då kupongräntan 1.500/80.000 = 0,0188, dvs 1,88%.

Detta innebär att räntorna i landet också följer med kupongräntorna dvs stiger med 0,45 punkter och pensioner som är investerade i obligationer sjunker i värde med hela 22% (från 105.000 till 80.000).

När sedan andra länder har köpt obligationer av landet i fråga och även privata pensionsföretag har investerat i dessa papper så påverkar en sådan kris även räntor i övriga länder och krisen växer utanför landets gränser.

Det talas i dagarna om att man vill skapa en brandgata kring Grekland för att förhinda att en eventuell betalningsinställning ska sprida sig genom resten av Europa. Hur man har tänkt göra detta är jag inte helt insatt i, men jag kan tänka mig att det kan innebära att man dels låter grekland få slippa lite av sina skulder samtidigt som man försöker kompensera eventuella effekter av obligationernas fall. Hur det kommer fungera återstår ju att se.

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post566