Mitt livs äventyr!

Mitt livs äventyr!

Om bloggen

Jag vill att hela mitt liv ska vara ett äventyr. I den här bloggen delar jag med mig om saker som jag gör för att få vardagen till att bli mer som ett enda stort äventyr.

Tisdag 11 september

Ekonomi/FinansPosted by Daniel Tue, September 11, 2007 20:16:51

Di LEDARE TISDAG 11/9

Skräckslagna bankmän avgör världsekonomin Kreditfrossan hos världens banker vill inte släppa. De sparsamma nyheter som släpps från banksystemet är inte positiva.

Huvudproblemet tycks vara att kön av kortfristiga låntagare blir allt längre när bankledningar ger order om hårdare granskning och tuffare villkor. Skulder på närmare 800 miljarder kronor ska refinansieras bara i London den närmaste veckan.

I går fick marknaderna på nytt skrämselhicka.

Ytterst handlar det om att hantera följderna av den förre amerikanske centralbankschefen Alan Greenspans kreditlättnad efter den stora it-bubblan, då räntan sänktes till rekordlåga nivåer. Sparfonder, försäkringsfonder och försäkringsbolag började använda sina billiga pengar till att köpa värdepapper i världens till synes stabilaste ekonomi, USA.

Kina använde sitt gigantiska betalningsöverskott på ungefär samma sätt.

Vi fick den bästa av världsekonomier, med låga räntor och höga företagsvinster. I den världen fanns det enorma hävstångseffekter för dem som vågade använda billiga lån till att finansiera köp av tillgångar med hög avkastning.

Problemet blev att så många djärva spekulanter tjänade så stora pengar att alla ville vara med och dansa kring guldkalven.

Konkurrensen drev ned de så kallade riskpremierna. Aktörerna handlade mer och mer som om risk inte längre existerade. Många varnade, men de försiktiga fick bara redovisa sämre resultat.

Valet mellan att riskera att konkurreras ut snabbt eller att dö på lång sikt kan te sig enkelt på en kortsiktig marknad.

Bankkunderna ville finansiera om sina tidigare lån för att dra nytta av de billiga pengarna och bankernas verksamhet växte. Samtidigt utvecklades olika typer av långivare. De gamla bankerna tuffade på ungefär som förut medan investmentbankerna ägnade sig åt att ”omsätta” lån, det vill säga ge lån som de sedan snabbt sålde vidare.

En ny typ av kreditaktörer ägnade sig åt att paketera om lånerisker av olika sorter, paket som bedömdes av de så kallade ratinginstituten. Dessa paket köptes i sin tur av hedgefonder, kinesiska banker och andra som ville ha hög avkastning.

Efter några år började Alan Greenspan höja räntorna igen, varvid bankerna i USA snabbt fick mindre att göra eftersom ingen längre ville byta tidigare billiga lån mot nya dyrare.

Lösningen på detta problem blev att agera djärvare. Dels accepterade bankerna fattigare låntagare på bolånemarknaden, dels belånade man hus till större andel av marknadsvärdet. Det är detta unga fenomen som kallas sub prime. Festen kunde fortsätta i några år.

Kanske är den över nu. Kanske kommer ”sub prime” i hävderna att framstå som ett begränsat fenomen som fick en hel överspekulerad kreditvärld i gungning. Det beror på vad som händer just nu i världens stora banker.

Vem sitter med Svarte Petter? Hur ska förlusterna skrivas av? Hur ska man få i gång låneverksamheten igen?

Man kunde tro att det främst är köparna av ompaketerade kreditrisker från olika sektorer som sitter med riskerna. Men problemet är, precis som i tidigare finanskriser, att de djärvaste risktagarna inte agerat med egna pengar utan med medel som de fått låna kortsiktigt av någon bank.

Det finns banker som avtalat om att fortsätta att finansiera sådana aktörer i perioder av marknadsoro. Stora sparfonder sitter med liknande problem.

Vad händer när den första riktigt stora hedgefonden eller det första stora riskkapitalbolaget går över styr? Vilka banker och sparfonder dras då in?

Hur ska förlusterna snabbt rensas ur systemet? Att chefer i stora bank koncerner träffats och diskuterat detta de senaste dagarna visar hur allvarligt problemet är. Risken är att en del av konkurrenterna smyger med förluster och bara gör pinan längre och värre.

Den kortsiktiga utlåningen måste helt enkelt komma i gång. Det är avsevärda belopp som behöver omsättas i London och New York den närmaste tiden. Om kreditmarknaden inte fungerar kommer underliggande värden att falla ytterligare på allt från fastigheter till aktier. Då kommer fler lån att klassas som dåliga.

De högt belånade kommer att framstå som förlorare medan de likvida kan grabba åt sig.

Så långt behöver det inte gå. Troligen kommer den goda världskonjunkturen att stötta beslutsfattarna tillräckligt mycket för att optimismen ska återvända. Men för vissa riskkapitalister, hedgefondsförvaltare och fastighetsinvesterare finns det ändå ingen väg tillbaka till sötebrödsdagarna ”Troligen kommer den goda världskonjunkturen att stötta beslutsfattarna tillräckligt mycket för att optimismen ska återvända.”

  • Comments(0)//blogg.yings.se/#post88